Under 2011 tillbringade George Richards och Nathaniel Daudrich en månad i bergen i sydöstra Turkiet, levande bland kristna suryoye i Tur Abdin, eller ”Gudstjänarnas berg”. I två kloster, Deyrulzafaran (Saffran-klostret) och Mor Gabriel, fick de tillstånd att spela in munkarnas liturgiska sång vid kvällsbönen. Det finns mycket få på-plats-inspelningar av suryoyo liturgisk sång, även om det är en av de äldsta formerna av musik i världen, och den finaste uppvisningen av suryoyo språket. Dessa inspelningar är ett viktigt bidrag till etnomusikologin i Mellanöstern, och till studiet av den syrisk-ortodoxa kyrkan, tidig liturgisk musik och den semitiska språkfamiljen.

Den första etappen av George Richards och Nathaniel Daudrichs expedition från år 2011, ”Clinging On: A journey among the Christians of the Middle East at the time of the Arab Spring”, kan läsas, ses och höras på den vackra Medium-sidan clingingon.com.

Kvällsbön i Deyrulzafaran

”I came to know the hymns of Deyrulzafaran very well during my stay there; and, in the end, we recorded them. That morning, though, I heard them for the first time. The monk stopped his humming to draw breath, and the two brothers let out a rolling chant, quite slowly at first, as they warmed up. They would stop at the end of each verse but, just before they did so, the monk and the farmer would pick up from them. Boys handed over to men, and back again; higher to lower, and deeper to lighter. Back and forth they went, rhythmically, growing louder as they went along.”

Kvällsbön i Mor Gabriel

”It so happened that Nathaniel and I were recording the prayers that night. When the Syrian priests sang, standing side-by-side with the monks of Mor Gabriel, they were almost choked with sobs. There was an odd mood in the Monastery that evening: happiness, that these priests and the two families had made it to the safety of Mor Gabriel, but sadness too at what they had left behind in Syria.”