Mor Mamas

Förord

Mor Mamas är en underbar och älskvärd kristen martyr från 200-talet, som utan tvekan kommer att gripa tag i och beröra var och en som bekantar sig med hans liv. Hela hans liv är en fascination, men om jag fick peka på något specifikt så skulle jag onekligen peka på hans ålder och starka tro. Mor Mamas fick nämligen uppleva sin härliga martyrdöd redan som tonåring, troligen som en 16-åring. Hans hängivenhet till, och styrka i, Kristus är beundransvärd. Denna hängivna och starka tro gjorde att Mor Mamas aldrig någonsin förnekade Kristus, trots alla lidanden som han fick möta. Det är alltså tonåringen Mor Mamas hängivna och starka kristna tro som bär med sig den främsta fascinationen, varför han alltid haft stor betydelse för kristenheten. Det är just denna typ av tro som dagens kristna ungdom måste söka och förvärva. Må Mor Mamas hjälpa oss till en sådan tro genom sina böner.

Mor Mamas föddes ca 259 e. Kr. i Paflagonien (i Mindre Asien) och fick uppleva martyrdöden ca 275 e. Kr. i staden Caesarea, som under antiken var en stad i centrala Kappadokien (i Mindre Asien). Mor Mamas minne vördas i såväl väst som öst. Det finns dessutom kyrkor och kloster samt gator och platser i flera länder (som exempelvis i Frankrike, Spanien, Portugal, Grekland, Cypern och Libanon) som är uppkallade efter honom.

Mor Basilius den store (330-379), som var biskop i Caesarea, inte långt efter Mor Mamas martyrdöd, skriver följande om honom:

”Minns den heliga martyren Mamas och ha honom som en hjälpare. Du som kallar på hans namn kommer att bli hjälpt av honom. De vilsna har han väglett till livet. De sjuka har han helat. De barn som dött har han återfört till livet. Låt oss alla komma samman och ära martyren!”

Alla ikoner på Mor Mamas framställer honom ridande på ett lejon, och alltid omgiven av eller bärandes på djur. Berättelsen om hans liv kommer att förtydliga varför han framställs på så sätt i ikonografin.

Mamas (eller Mammas) är en svensk återgivning av helgonets namn på grekiska. På syriska återges hans namn som ܡܐܡܐ, vilket enligt västsyriskt uttal blir Momo och enligt östsyriskt blir Mama. Jag har valt att använda den svenska vedertagna återgivningen av det grekiska namnet, alltså Mamas, trots att jag har översatt den syriska skildringen av hans liv.

Skildringen av Mor Mamas liv finns på andra språk, som grekiska och etiopiska. När jag dock fick veta att den även finns på syriska, var det en glädje och välsignelse för mig att få översätta den till svenska. Den syriska texten, som jag har översatt, finns publicerad i Paul Bedjans Acta Martyrum et Sanctorum, Paris/Leipzig: Otto Harrassowitz

[1890-1897], volym 6, ss. 431-445.

Jag hoppas att berättelsen om Mor Mamas blir till gagn för dig som läser, som den har varit, och är, till gagn för mig. Må Mor Mamas liv lära och ge oss den hängivna och starka kristna tron och må hans böner vara med oss!

Berättelsen, alltså martyrskapet, om helige Mor Mamas och hans far Teodotos och dennes fru Rufina

Mina kära, det var en man som hette Teodotos och hans fru som hette Rufina. De älskade Kristus av hela sina hjärtan och de brukade fördela [nådegåvor] till fattiga, föräldralösa och behövande. De trodde på Kristus, men i hemlighet, på grund av kungen och hans förnämsta män. Teodotos och hans fru var dessutom ledare i hela staden. Vid de tiderna fanns också en mäktig man, som hette Alexandros, från staden Alexandria, från Romarnas land. Han tillbad avgudar och förföljde kristna, med en hård och intensiv förföljelse, så att de skulle tillbe döva avbilder som varken talar eller lyssnar. Den förbannade hörde att de saliga Teodotos och hans fru var kristna, att de inte lyssnade till kungen, utan bekände Kristus. Kungen misshagades, förargades och gnisslade sina tänder. Kungen befallde följaktligen, med stor vrede, att de saliga skall tillkallas. Han skickade efter dem, efter den salige och hans fru, att föras fram inför honom. De fördes fram. Kungen ropade och sade till dem: ”Varför bryter ni mot min befallning och tillber inte gudarna? Ni skall veta att jag tänker låta er slås av bittra slag och lida hårda smärtor. Men om ni lyssnar till mina befallningar nu, skall jag inte göra er ont. Vad säger ni till mig nu?”

Teodotos och hans fru sade till honom: ”Vi ändrar inte vår tro. Vad gäller det du sade till oss, att du skall slå oss, gör det du vill. Det är väl till pass för oss att bli slagna av sådana som dig, på grund av Kristus kärlek, för att inte istället bli slagna av Kristus, ty hans dom och straff har inte något slut.” Kungen sade till dem: ”Jag känner sorg över er, eftersom jag har sett att ni inte tänker [göra] som jag har sagt till er, sörjer jag över er, ty ni saknar förstånd. Se, nu skall jag döma er tills Kristus kommer, hjälper er och räddar er från mina händers verk.” Teodotos sade till honom: ”Det är inte lämpligt för dig att döma oss, eftersom vi är av kunglig ätt. Men även om du dömer oss så är det bara vår kropp du dömer, medan vår själ fröjdar och jublar inför vår kung Kristus.” Kungen sade till honom: ”Om ni nu är av kunglig ätt så är det inte rätt att ni överträder kungliga befallningar, eftersom era fäder inte överträdde kungliga befallningar.” Teodotos sade till honom: ”Varken jag eller min fru kommer återvända och inte heller ändra vår tro på Kristus.” Vid den stunden förargades han och sade till sina tjänare: ”Ta honom till fånga och för honom till fängelset, han och hans fru, tills jag tänker ut vad jag skall göra med dessa usla.” De tog dem till fånga och förde dem till fängelset.

När det hade blivit morgon, skickade kungen efter dem, efter honom och hans fru. Kungen sade till dem: ”Lyssna på det jag säger till er. Gå du och din fru, knäböj inför gudarna, och ni kommer bli kungens vänner och [vi kommer] skänka er stora gåvor. Förbise inte de kungliga befallningarna eftersom ni inte förmår stå emot dem.” Teodotos sade till honom: ”Vi kommer inte att ändra vår tro och bli Satans följeslagare som dig. Om du nu befaller, skynda dig och slå oss på vilket sätt du än vill, för vi kommer inte att lyssna till dina ord.” Vid den stunden befallde kungen att de skall skickas till staden, som heter Caesarea, till kungen, så att han gör vad han än vill med dem. Tillsammans med dem, skickade han ett brev med budbärare och skrev följande: ”Se, jag skickar till dig en man och hans fru som förbiser dina befallningar, och de tillber inte gudarna. Min herre, befall och gör med dem som du önskar.”

När budbärarna gett sig iväg och kommit fram till kungen, och när han läste brevet, skickade han dem till fängelset. De var där under en timma. Teodotos ställde sig upp, gick bort från sin fru, knäböjde och sade följande i sin bön medan han grät: ”Kristus, Guds Son, hjälp mig. Det finns ingen kraft i mig. Jag är en gammal man. Du vet vad som finns i din tjänares hjärta: hans kärlek till dig. Skynda dig till din tjänare enligt din vilja.” När han hade sagt detta, öppnade han sin mun, överlämnade sin ande i Guds händer och den himmelska hären tog emot honom. När Rufina, hans fru, såg att han var död, förstod hon att han dog genom sin bön. Hon välsignade honom, ropade och sade: ”O, vad skall jag göra! O, vad skall hända med mig!” Hon, hans fru, var gravid och födde vid den stunden. När hon såg sin man död, och hade fött en son, ropade hon och sade: ”Kristus, Guds Son, ta emot min själ och ta hand om detta barn enligt din vilja.” När hon sade detta, vilade hon och överlämnade sin ande. Barnet blev kvar mellan dem.

Gud såg att barnet var kvar så han skickade en ängel till en troende kvinna, som heter Ammia, vid nattetid. När det hade blivit morgon gick hon till kungen och sade: ”Ge mig deras heliga kroppar som finns i fängelset.” Hon fick dem och hon tog pojken [som låg] mellan kropparna. Hon uppfostrade honom och han blev som hennes son. Hon var rikast i staden. Hon tog deras heliga kroppar och begravde dem. Hon tog barnet och gav honom till en amma. När han blev större, vid tre års ålder, tog Ammia honom i sina händer och kysste honom. Hon var en jungfru. Hon tog honom till sig som en son på grund av hans skönhet och renhet. Medan hon talade med honom och gladdes över honom, sade han till henne: ”min mamma.” När hon hörde dess ord, gladdes hon mycket. De som såg pojken, som var likt en femåring, förundrades över honom. En dag ordnade Ammia en stor måltid och bjöd stadens alla ledare. Medan de åt och drack, förde hon fram pojken till matbordet. När [ledarna] såg honom, sade de till henne: ”Salig är du Ammia som har ett sådant barn.” Alla som såg hans eleganta skönhet och sätt, förundrades. Hon sade till dem: ”En annan sak fann jag hos denna pojke. Medan jag bar honom igår, sade han, ‘min mamma’, till mig och var glad.” När ledarna hörde detta, av kvinnan, sade de till henne: ”Det är inte rätt att han kallas för något annat än Mamas.” På grund av detta, kallades han för ”Mamas”, och hon kallade pojken detta.

När Mamas växte, tillät hon honom studera skrifterna. Hon lät en pojke, som kallades Aqlimatos, hjälpa honom. [Mamas] studerade med honom. Efter ett år började Mamas att undervisa alla de som studerade med honom. Hans lärare förundrades över honom och hans hjärta för att han lärde sig allt. Vid dessa dagar, fanns en man som inte var troende och hatade kristna. Han kallades Dionos. Han skickade alla sina avgudadyrkande makter och befallde de som undervisades att, tillsammans med sina barn, tillbe en avgud som kallades Dareosh. När Mamas såg att människorna tillbad avgudar, som inte förmår tala, tillät han de inte att tillbe. Han sade till dem: ”Det är av ingen nytta för er tillbedjare att ni tillber en döv avgud, utan [avguden] är av skada för er. Den som tillber denna [avgud] och far ifrån den levande Guden, som skapade himlen och jorden, ärver helvetet.” Hans vänner lyssnade till honom, men en av de som undervisades avundades läraren Mamas. Han gick till kungen och sade till honom: ”Min herre, kungen, alla människor lyssnar till och gör enligt dina befallningar utom en viss lärare som inte tillber avgudarna, varken han eller hans lärjungar.”

Kungen blev upprörd och vredgades. Han skickade efter Mamas lärare och sade till honom: ”Är det sant det jag hört om dig, att varken du eller dina lärjungar tillber gudarna?” Den läraren ropade och sade till honom: ”Levande kung, som bevarar sitt rike, jag gör enligt dina befallningar, min herre, men det finns en pojke som har ett intellekt och förstånd som är förmer än äldre mäns [intellekt och förstånd]. Han sade till pojkarna, sina vänner, ‘ni skall inte tillbe.’ Ammia, som uppfostrade honom, dog och efterlämnade allt hon samlat till honom eftersom han var som hennes son.”

När kungen hörde detta av läraren, skickade han genast efter Mamas för att komma hastigt. När han kom, förde man fram honom inför kungen. Han såg på honom argsint och ropade med en våldsam röst och sade till honom: ”O pojke, som saknar förnuft och är liten i åren, du har ingen makt att förbise mina befallningar. Din hund, hur kan du förbise kungens befallningar?” Mamas sade till honom: ”Jag räds inte och fruktar inte. Trots att jag är en pojke så vet jag vem som är till min hjälp och vem som är till min skada. Jag vet att det inte finns gagn hos dina gudar, utan jag tror på Kristus.” Kungen förargades och ropade två gånger och sade till honom: ”Var stilla pojke! Vänd dig inte emot kungens ord.” [Kungen] befallde att slå honom på ansiktet. Medan de slog honom, sade kungen till honom: ”Du är en pojke. Synda inte så att inte gudarna förargas över dig och dödar dig. Nu skall du lyssna på vad jag har att säga dig; om inte, skickar jag dig till vår guvernör som kommer döma dig.” Mamas sade till honom: ”Om du skickar mig till din guvernör så har jag den levande Kristus med mig var jag än går.” När kungen hörde detta, sade han till dem som stod inför honom: ”Bind fast honom, bind fast honom!” Han skickade fyra soldater med honom och skrev följande till kungen: ”Jag sänder dig den här pojken som förbisett mina befallningar. Döm honom så att han skall veta gudarnas makt.”

När budbärarna kom fram till kungen så läste han brevet och befallde att [Mamas] skall fängslas. Vid kvällen, befallde [kungen] och [Mamas] kom. [Kungen] ropade och sade till honom: ”Pojke, domaren skrev till mig att ålägga dig kungens befallningar. Men jag skall inte göra som du, ty du är en pojke utan förnuft som har förbisett kungens befallning.” Den heliga Mor Mamas sade till honom: ”Jag skall varken lyssna till dig eller till dina ord eller till din fader Satan, ty du gör hans vilja och tillber honom och avgudar och guld, och du gör dig själv större än din skapare.” Guvernören förargades och befallde att slita ner den heliga [Mor Mamas]. Åtta män reste sig mot honom för att slå honom med rep, i enlighet med [kungens] befallning. När de slog honom med betydande kraft, sade kungen till honom: ”Mor Mamas, se på dig själv och lyssna till oss.” Mor Mamas svarade och sade följande till honom: ”Se du på dig själv, o eländiga, ty Satan leker i dig och har gjort dig till en boplats för honom.” Tyrannen förargades när han sade detta till honom. Han lät resa tre män av sina tjänare på honom, som skulle slå honom på ansiktet med eld och bränna. När de gjorde detta, gjorde elden ingen inverkan alls på honom. Tyrannen förundrades och sade till honom: ”Lyssna på mig, Mamas, döda inte dig själv. Eftersom du är en pojke så bedrövas jag över dig och över din skönhet.” Den heliga Mor Mamas sade: ”Jag lyssnar inte till dina ord som du sade till mig, att jag dödar mig själv, ty jag lever för vår Herre Jesus Kristus och honom förlitar jag mig på till evigheten.” Domaren förargades och befallde kasta sten på den heliga [Mor Mamas]. De slog honom på ansiktet. Den heliga [Mor Mamas] bad och sade: ”Vår Herre Jesus, förbarma dig över mig och hjälp min svaghet. Rädda mig från avgudadyrkarna och från de som inte känner ditt namn.” När den tyranniska domaren insåg att han inte kom någon vart, befallde han att hämta en kedja, lägga den om hans hals och befallde att kasta honom i havet. När de kom för att göra detta, steg en ängel ned från himlen och förblindade deras ögon. De återvände, förvånade, och sade till domaren: ”Min herre, kungen, ett mörker kom över oss så att vi inte såg något och Mamas togs från oss.” Alla som hörde detta, förundrades. Herrens ängel sade till Mamas: ”Frukta inte och räds inte, ty ditt namn står skrivet i livets bok.”

Ängeln sade till Mamas: ”Gå upp till berget.” När Mamas steg upp på berget, prisade han Gud med djuren. Han var på berget i fyrtio dagar utan mat. Han blev hungrig och började säga: ”Min Herre, du skickade mat till profeten Elia med fåglar och av lite bröd mättade du fem tusen. Även nu, ge mig du mat så jag kan prisa dig. Då visade sig en ängel för den heliga [Mor Mamas], i form av en herde, och sade: ”Gå till grottan, där herdar bor, ät ost och återhämta dig. Herdarna kommer att hämta djur till dig, mjölka dem och göra ost från [mjölken] och återhämta dig.” Mamas gjorde som ängeln sade och han återhämtade sig genom osten från djuren. Mamas blickade mot himlen och såg en stav komma ned från himlen. En röst från himlen sade till honom: ”Ta tag i staven. Den skall vara ett skydd för dig som den skyddade Mose.” Mamas tog den, med en stor glädje, och stod upp i bön och prisade Gud. Evangeliet steg ned till honom och han tog emot den med glädje. Medan han läste ur evangeliet och prisade Gud så samlades, efter ett ögonblick, alla djur som inte går att räkna runt honom. De välsignades av den heliga [Mor Mamas] och han lade sin hand på var och en av djuren. Genom alla sina gärningar prisade han Gud. Han mjölkade [djuren] och gjorde ost.

När han hade fått sig mycket ost, sade han: ”Min Herre, vad skall jag göra med all ost?” En röst från himlen sade: ”Gå till den kejserliga staden och där skall du finna fattiga. Fördela osten bland dem.” Han gjorde så, bar osten och gick till staden. Han fördelade [osten] bland föräldralösa och fattiga. Människor gick till kungen och berättade om den heliga Mor Mamas: ”Han som är på berget, en trollkarl till pojke, förhäxar djuren och mjölkar dem. Han gör ost och delar bland fattiga och föräldralösa.” Då skickade han soldater för att ta den heliga [Mor Mamas] till fånga och föra honom [till kungen]. När Mamas såg soldaterna, tog han emot dem med glädje och sade till dem: ”Vad söker ni?” De sade till honom: ”Människor sade till kungen att det finns en man här, som är trollkarl, som heter Mamas.” Den saliga [Mor Mamas] sade till dem: ”Kom och ät bröd med mig.” De gick med honom. Medan de åt och drack, blev det tid för bön. Den heliga Mor Mamas reste sig upp för att be. Han läste ur evangeliet och alla djur samlades runt honom. När männen såg detta, flydde dem och den heliga [Mor Mamas] sade till dem: ”Bli inte rädda, detta är Guds underverk.” Då gick männen till kungen och berättade för honom allt de såg hos Mamas samt hur de såg djuren hos honom. Då betraktade kungen dem med vrede och sade till dem: ”Säg mig, hur mycket pengar har han gett er för att säga detta till mig?” De sade till honom: ”Nej, vid ditt liv kungen, han gav oss ingenting, utan vi såg med våra egna ögon Guds makt. Djuren lyssnar på honom!” Kungen befallde: ”När han kommer för att fördela ost, hämta honom till mig.”

Efter några dagar, kom den heliga Mamas för att fördela ost, ridande på ett starkt lejon, och han sade till lejonet: ”Gå dit jag leder dig.” När han fördelade osten, tog män honom till fånga och förde honom till kungen. När han stod inför kungen, sade [kungen] till honom: ”Är du trollkarlen som mjölkar djuren? Berätta för mig hur du förhäxar dem?” Den heliga [Mor Mamas] sade till honom: ”Jag är Kristus tjänare och någon annan känner jag inte.” Kungen sade till honom: ”Säg till mig sanningen. Då dömer jag dig inte.” Mamas sade till honom: ”Jag är Kristus tjänare och jag tror på honom.” Domaren förargades över den saliga [Mor Mamas] ord, befallde att man skall slå honom [medan han var bunden] mellan två pålar, och riva hans kropp med en kam av järn. Man gjorde så med honom, men han kände ingenting utan han skrattade, fröjdade och prisade Gud. Kungen sade till honom: ”Fruktar du inte denna hårda dom?” Den saliga [Mor Mamas] sade till honom: ”Jag har ett hopp som är större än alla dessa gudar och en styrka större än alla dessa styrkor. Han stärker och hjälper mig mot dina domar och din ondskefullhet.” Då befallde den ilskne domaren att man skall riva honom, ända in i hans skelett. De överföll honom och torterade honom med en kam. Den heliga [Mor Mamas] lyfte sina ögon mot himlen med ett rent hjärta, fyllt med gråt, och sade i sin bön: ”Herre Gud, som stärker de starka, ge mig uthållighet.” När han sade detta, kom en röst till honom som sade: ”Var glad, saliga [Mor Mamas], och fröjda, din bön har blivit hörd av Gud.” När den heliga [Mor Mamas] hörde detta, fylldes han av glädje och prisade Gud. Då befallde kungen att de skall fängsla honom.

När den heliga [Mor Mamas] gick in till fängelset stod han upp i bön. När de i fängelset hörde hans bön, kom de och kysste hans fötter. Den heliga [Mor Mamas] sade till dem: ”Hur har ni det?” De sade till honom: ”Vår herre, vi dör av hunger!” Medan de sade detta, kom en fågel med mat och sade följande till den heliga Mor Mamas: ”Ta emot detta. Ty Kristus har skickat [det] till dig.” Han tog, åt och prisade Gud som inte vänder sig bort från sina tjänare. [Även] de som var i fängelset åt. Alla åt och blev mätta. När det blev kväll, öppnades fängelset och fångarna gick ut. Mamas var ensam kvar. När det blev morgon, hämtade [soldaterna] honom framför kungen. När [kungen] såg honom sade han till [Mor Mamas]: ”Du förhäxade fängelset och fångarna gick ut. Om du nu inte tillber gudarna, skall jag bränna dig i elden.” Den heliga [Mor Mamas] sade: ”Gör det du vill, o du Satan och demonernas boplats, ty honom som jag förlitar på skall rädda mig från dina händer.” Domaren sade till honom: ”Du förlitar på ditt häxeri, som har förhäxat människor och djur, men mig kommer du inte kunna förhäxa.” Sedan befallde kungen att elda upp en ugn i tre dagar. Han beordrade att binda den saliga [Mor Mamas] och kasta honom i ugnen. Den saliga [Mor Mamas] kastades i ugnen. Men ugnen blev då nedkyld. De stängde ugnens dörr. Efter tre dagar befallde tyrannen att ugnen skulle öppnas och att de skulle ta den salige [Mor Mamas] ben och kasta dem i floden. Men när ugnen öppnades såg de att den salige Mor Mamas stod och prisade Gud.

Den förbannade domaren sade: ”Även elden har han förhäxat så att den inte antändes!” [Mor Mamas] fördes inför honom och han sade till [Mor Mamas]: ”Även elden har du förhäxat så att den inte antände dig, men du skall inte få fly från mina händer.” Han befallde att han skulle kastas bland sju lejon, men de skadade inte honom överhuvudtaget. Sedan befallde han att skicka på honom ett farligt lejon. När lejonet skickades på honom så slickade lejonet den heliga [Mor Mamas] fötter. Han befallde igen att fängsla honom med en varg och en björn, och även de slickade hans fötter. Han befallde att skicka på honom en tiger, och den kom och böjde inför den saliga [Mor Mamas]. Domaren sade: ”Han är sannerligen den främste bland trollkarlarna!” Sedan befallde han, ilsket, att stena honom. När man stenade honom, bad han och prisade Gud. När domaren såg att inget hade inverkan på honom, befallde han att föra honom till sig och sade till honom: ”Mamas, skall du inte omvända dig från din villfarelse och tillbe gudarna?” Den saliga [Mor Mamas] sade till honom: ”O eländiga tyrann, hur många domar har du inte gjort över mig och du har inte åstadkommit [vad du önskat], eftersom jag tillber Kristus, som hjälper mig. Vill du att jag skall tillbe de döva stenarna efter allt detta [som har skett]!” Domaren sade: ”Är gudarna döva och stenar?” Han befallde att man skall slå på hans mun med stenarna och klippa hans tunga. De gjorde detta, och fängslade honom. När det blev morgon, befallde [domaren] att han skall komma till honom. Och [Mor Mamas] talade korrekta ord, och alla som hörde prisade Gud.

Då förargades domaren och sade: ”Om jag förlåter honom, förleder han mycket folk genom sitt häxeri. Men om jag förleder honom, kommer han inte förleda staden.” Så de planerade att göra ett schabrak av järn med vassa pålar av järn på platsen han sitter. De placerade schabraket på en rasande häst och fick den heliga [Mor Mamas] att rida, sittande [på schabraket] ovanför pålarna. Den heliga [Mor Mamas] bad och prisade Gud och sade: ”Vår Herre Jesus Kristus, förbarma dig över mig och ta emot min ande.” Den heliga [Mor Mamas] styckades i tre delar. Hästen vände tillbaka ursinnig, slog till kungen och hade sönder hans mage. Alla som såg prisade vår Herre. Han är värdig all lovpris med sin Fader och sin Heliga Ande i evighet. Amen.

Översatt av: Charbel Rizk